Ni ligger nära...tillräckligt nära för att höra varandras andetag. Man kan ta på spänningen i rummet, trots att det är rätt så mörkt. Varje beröring känns som stötar genom luften. Den ena närmar sig lite försiktigt, den andra också. Näsa mot näsa...hud len som silke.

Jag har sjuk hemlängtan, bara en sån dag idag. Jag har ätit massa onödigt både idag, igår och i förrgår. Sånt man inte ens varit sugen på, dessa sakerna smakar egentligen knappt gott när man hamnar i dessa situationer. Men om det är ett beteende som aldrig slutar förvåna, oh yes!

Jag är i marmaris, har jag nämnt det?

Hejdå!