Jag funkar såhär. Om det är nåt jag blir ledsen över nåt annat jag måste ta tag i, så rullar jag i eländet i några dagar, HÖGST tre, sen tar jag itu med det. Analyserar, vad ska jag göra för att detta ska bli bra igen? Tar mitt ansvar, följer magkänslan och reder ut silkestrådarna. Den här gången, har jag inte kunnat påverka situationen, har jag trott. Jag har varit jävligt nere och rullat ordentligt i eländet. Men vet ni..efter igår, så tänkte jag för mig själv. Malin, vad håller du på med? Du kan faktiskt påverka detta. Du måste göra vad som är bäst för dig. Och just nu, ja, jag går och väntar. Men jag kan välja att göra det med stolthet och när jag får svar till mig from within, ja då kanske jag måste ta ett snacka med personen. Det tar vi då. Nu är det som det är. Färdiglipat, tycker inte om den jag blir nämligen. Skönt, då släpper vi det ett tag. *Pustar ut*

Min dag hittills har sett ut såhär...Vaknade halv åtta, åt frukost ute på altanen (Ägg, bär och mineralvatten) Sen tog jag dolmus ut till fantastiska icmeler och gick på två olika hotellträffar. Sen tog jag bussen tillbaks till Marmaris, gick och handla och sen gick hem. Hade rätt mycket packning, så vart helt svett när jag kom hem. Nu ska jag ta hand om disken, sen antingen gå en långpromenad lr gå och träna och sen fortsätta jobba om några timmar. Sen är jag ledig imorgon, kontor och avräkning på Fre. En smärtfri vecka, klappar mig själv på axeln för att jag kommit in i marmaris på en dryg vecka.

Ok, nu väntar dagen stor kram